Depressionens orsaker

av Johan Ydrén, kategori Depression
Post image for Depressionens orsaker

Vad orsakar depressioner? Tyvärr finns det inget enkelt svar. Många samverkande faktorer verkar påverka: stressande händelser i livet, negativa tankemönster, kvalitén på dina relationer, kemiska obalanser i hjärnan, ärftliga faktorer och ohälsosamt leverne.

Att förstå hur dessa olika faktorer påverkar din depression kan hjälpa dig hantera problemen, undvika det som triggar just dig och skapa en plan för det som orsakar din depression och inte bara symptomen på den.

De samverkande orsakerna till depression

Depressioner är en vanlig reaktion på livets besvikelser, trauman och förluster. Vi kan känna oss nere efter att ett förhållande tagit slut eller när vi inte får jobbet vi hoppades på. Emellertid är dessa perioder av depression normalt kortvariga. När vi arbetar oss igenom känslorna av sorg och modfälldhet försvinner de gradvis. I en kronisk depression försvinner inte symptomen de finns kvar och växer sig värre.

Orsakerna till kronisk depression känner vi inte till med säkerhet, många olika faktorer tros påverka. Dessa faktorer samverkar och påverkar varandra. Biologiska faktorer som ärftlighet och kemiska obalanser i hjärnan tros spela en roll. Lika viktigt är psykologiska och sociala faktorer. Det inkluderar stressnivån i ditt liv, kvalitén på ditt sociala nätverk, hur du ser på världen, hur du hanterar saker som händer i ditt liv, dina tidiga erfarenheter i livet och hur du lever ditt liv.

Kemiska obalanser och depressioner

Neurotransmittorer är kemiska budbärare i hjärnan. De påverkar allt som hjärnan styr inklusive humör och känslor. I människor som lider av depressioner har man funnit låga nivåer av serotonin, noradrenalin och dopamin. Den upptäckten ligger bakom teorin om kemisk obalans som säger att depression orsakas av en brist på ett av eller alla av dessa neurotransmittorer. Men det är osäkert om det är obalansen i dessa neurotransmittorer som orsakar depression eller om det är depression som orsakar obalansen i hjärnan. Dessutom har studier visat att alla som är deprimerade inte har de minskade nivåerna av neurotransmittorerna, några studier har till och med funnit ökade nivåer av noradrenalin i deprimerade patienter.

Biologiska orsaker till depression

Utöver obalansen i neurotransmittorer finns det andra biologiska faktorer som påverkar depressionen, gener och hormoner.

Gener och ärftlighet

Depressioner finns i släkter men det är svårt att avgöra hur stor del som orsakas av gener och hur mycket som beror på andra faktorer. Tvillingstudier ger oss information om geners roll. Identiska tvillingar har identiska gener så om en tvilling blir deprimerad och den andra inte blir det är det tydligt att miljön orsakar skillnaden. Tvillingstudier visar att det finns en genetisk komponent som påverkar uppkomsten av depressioner. Gener dock verkar spela en större roll i allvarliga och återkommande depressioner. I mildare former av depressioner påverkar arv i mycket lägre grad.

Hormonella obalanser

Kvinnor löper dubbelt så hög risk som män att genomgå en depression. Vissa forskare menar att hormoner är förklaringen till skillnaden i risk. Cortisol, ett hormon som kroppen producerar som en del av en stressreaktion, har visat sig finnas i högre nivåer hos vissa deprimerade. Liksom för neurotransmittorerna är det oklart om depressionen eller den hormonella obalansen kommer först.

Sociala och psykologiska orsaker till depression

Biologi innebär inte att något är ödesbestämt. Om du har nära släktingar som lider av depression så har du statistiskt högre risk att utveckla depression själv. Det betyder inte att depression är oundvikligt. Precis som det finns faktorer som ökar risken för depression finns det även faktorer som minskar risken. Ett starkt socialt skyddsnät, ett givande arbete eller familjeliv, god självkänsla och en känsla av att kontrollera sitt öde, en positiv inställning. Allt detta kan hålla depressionen borta, även om du har gener som ökar risken. Samtidigt finns det sociala och psykologiska faktorer som kan orsaka depression, särskilt om du är biologiskt sårbar:

  • Ensamhet och isolering – De som känner sig ensamma och isolerade löper högre risk att bli deprimerade. Antalet deprimerade är högre bland de som lever ensamma och som har ett begränsat socialt kontaktnät. Även människor som är omgivna av familj och vänner riskerar depression om relationerna inte är stödjande.
  • Stressande händelse – Stora förändringar i livet och stressande händelse påverkar den mentala hälsan negativt. Depression är vanligt efter förlusten eller hotet om förlusten av någon älskad på grund av skilsmässa, dödsfall eller andra former av separation. Andra stressande faktorer som också kan orsaka depression är flytt, arbetslöshet, pensionering och sjukdom.
  • Förluster och trauman i barndomen – Förluster, motgångar och stress tidigt i livet kan skapa ökad sårbarhet för depression. Barn som förlorar föräldrar på grund av död eller skilsmässa löper extra stor risk. Andra faktorer som kan bidra till depression senare i livet är misshandel eller sexuellt utnyttjande, kaotiska familjeförhållanden och föräldrar som själva lider av depression eller har andra psykiska sjukdomar.
  • Personliga egenskaper – Att vara introvert, ha låg självkänsla, vara pessimistisk eller beroende är personliga karaktärsdrag som kan bidra till depression. Attributionsstil är en annan viktig faktor. Människor som tolkar negativa händelser som något inre (mitt fel), stabilt (det kommer aldrig ändras) samt globalt (det kommer alltid vara så) har tendens att bli deprimerade. En känsla av hjälplöshet och hopplöshet är särskilt skadligt. De som känner att de inte har någon kontroll över negativa händelser har hög sannolikhet att bli deprimerade.

Medicinska orsaker till depression

En mängd medicinska problem kan påverka humöret och leda till depression. Sjukdomar som påverkar hjärnan som Parkinsons, MS och Alzheimers kan orsaka depression på grund av sjukdomsförloppet. Depression kan också vara ett symptom på ett medicinskt problem, exempelvis uppstår ofta depressioner av sjukdomar som påverkar immunsystemet och kroppens hormoner.

Hälsoproblem som orsakar kronisk smärta eller handikapp kan också utlösa depression. Risken för depression är högst när problemen orsakar kraftiga omställningar i livsstil. De som inte kan anpassa sig till de nya förutsättningarna har löper hög risk för att bli deprimerade.

Ibland kan botemedlet mot sjukdomar i sig orsaka depression. Många mediciner listar depression som en bieffekt, inklusive antidepressiva. Risken för depression skapad av mediciner är som störst när medicinen tas under långa perioder.

Livsstilens påverkan

En ohälsosam livsstil, som alltför lite motion, en diet full med mycket kalorier, stort alkoholintag eller droganvändande kan utlösa depressioner eller göra existerande depressioner värre.

Brist på motion

Motion kan kraftigt förhöja humöret. Studier visar att motion är minst lika effektivt, om inte mer, som antidepressiva mediciner. Forskare har visat att motion så lite som tre gånger i veckan kan undanröja depressionssymptomen. Dagliga promenader i minst 30 minuter är ännu effektivare. En stillasittande livsstil kan å andra öka risken att bli deprimerad.

Dålig diet

Dåliga matvanor kan påverka ditt humör kraftigt. Skräpmat och mat med högt sockerinnehåll kan orsaka snabba förändringar i blodsocker vilket orsakar kraftiga svängningar i energinivå. Samma sak gäller drycker med koffein. Om du inte äter tillräckligt med protein och komplexa kolhydrater får du förmodligen inte så mycket näring som du behöver till kroppen och hjärnan. Brist på vissa vitaminer och mineraler har knutits till depressioner. Forskning har visat att brist på folsyra och vitamin B12 kan skapa depressionssymptom. Brist på C-vitamin, när man äter för lite frukt och grönsaker, kan orsaka trötthet och en känsla av sorg.

Drogmissbruk

Trots att en del använder alkohol och andra drycker som ett sätt att behandla symptomen på depression har det visat sig att missbruk i sig orsakar depression. Särskilt farligt är alkohol men även marijuana kan leda till depression. Droger som amfetamin och kokain som initialt verkar i motsatt depressionssymptom orsakar ofta depression när effekten avtar.

OBS, artikeln är till största delen en översättning av Causes of Depression från den utmärkta siten HelpGuide som jag rekommenderar högt för de som vill ha mer information om depressioner och många andra problem.

Johan Ydrén

Författaren arbetar med psykoterapi och konflikthantering. Han tar emot klienter för psykoterapi i Göteborg och håller kurser och föreläsningar om konflikthantering över hela landet. På Hantera Konflikter ... kan du lära dig mer om konflikthantering, samt givetvis finna information om professionella tjänster. Kontaktuppgifter




{ 4 comments… read them below or add one }

Nils november 29, 2010 kl. 18:05

Brist på Bvitamin kan verkar ju kunna skapa depression, men kroppens egen möjlighet att skapa bvitaminer är väldigt god, dessutom kan kroppen lagra folsyra väldigt länge.. Det mest om man är gravid som folsyra är något att ha, för fostrets skull

Annika januari 19, 2013 kl. 13:28

Tack för bra och sunda tankar och synen på orsaker till depression. Är just nu i min egen sådan och känner att det mesta som går att få veta är en bearbetning för mig. Tack igen =)

liridona februari 12, 2013 kl. 16:19

Hej,

Jag undrar hur man skulle kunna klassificera de symptom som uppkommer vid allvarlig klinisk depression?

En annan fråga: vilka signalsubstanssystem kan tänkas vara inblandade i depression, och vad har de för konsekvens för eventuell behandling?

Hoppas ni får tid att svara på detta 🙂

Andy februari 9, 2017 kl. 23:03

Har haft brist på folsyra och b12 samt järn och D vitamin och tro mig.. kroppen klarade inte det utan jag fick ta receptbelagda vitaminer. Det har varit jobbiga månader men nu är det lite bättre.

Leave a Comment

OBS! På förekommen anledning vill jag påpeka att det här inte är en kanal för att söka psykiatrisk rådgivning, särskilt inte i akuta kriser. Om du har akuta problem, särskilt om du har självmordstankar, föreslår jag att du kontaktar närmaste akutpsykiatri. Nationella hjälplinjen, 020 - 22 00 60 är också en bra resurs. Med det förbehållet välkomnar jag varmt kommentarer. Meddelanden kan modereras för att upprätthålla läsbarhet och god ton.

Previous post:

Next post: