Stress, en krisreaktion

Alla har en bild av vad stress är. Ingen kan undgå att vara stressad ibland och eftersom stressjukdomar är så tragiskt vanliga idag känner de flesta någon som på ett eller annat sätt drabbats av allvarliga stressrelaterade problem.

Frågan är vad stress egentligen är. Enligt socialstyrelsen kan man definiera det som ”en obalans mellan omgivningens krav och den enskildes resurser”. Det vill säga vi blir stressade när vi inte klarar att hantera omgivningens krav. Att förstå stressens syfte och historia kan bidra till att förklara vad det egentligen innebär och varför det leder till så allvarliga problem.

Anpassad till ett annat liv

Ur ett evolutionärt perspektiv är det en mycket liten del, om någon, av vår biologi som är anpassad till det liv vi lever idag. Människosläktet började utvecklas för 2 miljoner år sedan i Afrika. Vi är på många sätt fortfarande anpassade till de levnadsförhållanden vi hade då.

För ett par hundratusen år sedan började människorna mycket sakta sprida sig från Centralafrika. Först i samband med att vi började odla grödor och blev bofasta bildades små samhällen. Det skedde för åttatusen år sedan, mycket kort tid i evolutionen. Innan dess levde i vi i kringflyttande storfamiljer.

Bara de senaste århundraden har vi haft maskiner och i ca 20 år har vi haft mobiltelefoner och internet. Kort sagt är vi biologiskt anpassade för att klara det liv människan har levt i 2.000.000 år och inte det liv som sakta vuxit fram de senaste 7-8.000 åren, ännu mindre det högteknologiska liv som vi lever i nu.

Stress är en förberedelse på kamp eller flykt

Var kommer då stressen in? Jo, vår kropp är sinnrikt konstruerad för att prestera effektivt. Särskilt grundläggande mänskliga beteenden som varit viktiga för vår överlevnad förbereds av kroppen. Den trimmar sig för att göra oss effektiva. Du kanske har hört talas om hormonförändringar som hjälper förbereda nyblivna mammor ta hand om sina nyfödda? Har du lagt märke till hur kroppen genomgår en förändring när den tror vi ska fortplanta oss?

Stress är kroppens kamp och flyktreaktion. När vi utsätts för fara ställer kroppen in sig på att fly eller kämpa mot faran. För att vi ska kunna agera snabbt och kraftfullt börjar hjärtat slå snabbare, blodtrycket ökar, andningen blir snabbare, grundspänningen i musklerna höjs och reaktionsförmågan skärps. För att kunna fokusera på hotet höjs koncentrationen och vakenheten, vår uppmärksamhet snävas av och vi får ett mentalt tunnelseende. Immunförsvaret stärks för att vara förberett på eventuella skador.

Stressreaktionen är en missriktad nödreaktion

All denna kroppsliga aktivering är funktionell om du blir påhoppad av en sabeltandad tiger. Den är till och med funktionell, men överdriven, när du behöver vara extra fokuserad för att göra en bra budgetpresentation inför VD:n. Det är däremot inte funktionellt att dra igång hela kroppen för att slåss eller att fly för livet när du oroar dig för villalånen eller klimatförändringar. Tyvärr gör inte kroppen skillnad på de aktiviteterna.

Stressreaktionen är alltså en form av nödreaktion. Precis som ett brandlarm tjänar den sitt syfte om den går igång vid rätt tillfälle. Precis som ett brandlarm är det bättre om det inte är igång hela tiden eller sätter igång för ofta. Till skillnad mot ett brandlarm så orsakar långvarigt eller frekvent stresspåslag ofta högst påtagliga fysiska och psykiska skador.

Symptom på stress och anpassning

Problem som uppstår i samband med stress är förknippade med sådant som kroppen prioriterar bort i hotfulla situationer som sexualitet, matsmältning och omtanke. Alternativt sådant som kroppen prioriterar under hot som immunförsvar, ökad hjärtaktivitet, koncentrationsförmåga, muskelberedskap och vakenhet.

Att magen tar en paus, sexlusten sjunker, hjärtat slår snabbare, koncentrationen höjs och immunförsvaret förstärks gör kanske inte så mycket när vi är tillfälligt stressade för att vi har mycket att göra. Däremot orsakar det mycket oreda i kroppen om det sker ofta eller är långvarigt.

Exempel på vanliga symptom på stress:

• Fysiska som trötthet, huvudvärk, sömnproblem, muskelsmärtor, bröstsmärtor, magsmärtor, illamående, förkylningar (eftersom immunförsvaret försvagas kraftigt efter den initiala förbättringen), sexuella problem (minskad sexlust, erektionsproblem) osv.
• Psykiska som koncentrationsproblem, sämre minne, svårighet att fatta beslut, svårt att hantera krav, apati, ångest, depression, lättretlighet, ilska, otålighet osv.

Stress är alltså kortfattat en omställning av kroppsfunktioner för att vi ska kunna hantera obalanser eller hot i tillvaron. I grunden är det ett positivt försök av kroppen att trimma sin funktion för det den tror vi tänker göra. Det kan hjälpa oss i rätt sammanhang. För kraftig och i synnerhet långvarig stress är däremot skadligt. På lång sikt bryter stress ned kroppen och ökar risken för tidig död.

Författaren arbetar med psykoterapi och konflikthantering. Han tar emot klienter för psykoterapi i Göteborg och håller kurser och föreläsningar om konflikthantering över hela landet. På Hantera Konflikter ... kan du lära dig mer om konflikthantering, samt givetvis finna information om professionella tjänster. Kontaktuppgifter

Tagged as: biologi, Stress, stresshantering