
Om du har läst min text om vad stress är så har du lärt dig att stress är kroppens kamp eller flyktreaktion. Stress är förenklat när kroppen trimmar sin funktion för att agera sig ur en situation.
Tyvärr är kroppen dålig på att skilja på när vi behöver slåss för livet och när vi oroar oss för hur vi ska hinna skjutsa barnen till alla träningspass, båda behandlas som högsta kroppsliga beredskap. Att ofta eller under lång tid vara i sådan beredskap är en stor påfrestning för kroppen och kan leda till många olika typer av allvarliga fysiska och psykiska problem.
Inre och yttre stressorer
Det som gör oss stressade kallas stressorer. För att förstå dem bör man acceptera att stress orsakas av en kombination av yttre omständigheter och vår inre upplevelse, dvs. vad vi tänker och känner. Tänk dig att du är utsatt för en mycket påfrestande miljö med intensivt ljus och kraftigt buller. Det är en yttre stressor. En vanlig inre stressor är att förknippa sin självkänsla med prestationer eller vad man gör för andra.
I de flesta fall skapas stress i ett samspel mellan inre och yttre faktorer. Det är din tolkning av omvärlden som avgör hur stressad du blir. En nybörjare i en skidbacke blir stressad av barnbacken medan en van åkare blir uttråkad. En viss mängd arbete är oerhört stressande för någon men en energigivande utmaning för någon annan.
Situationsberoende stressreaktion
Hur du reagerar på stress är situationsberoende. Stressorer läggs ihop så när du har hög stressnivå är det svårare att hantera ytterligare påfrestningar. Många små stresskällor kan orsaka kraftig total stress. Du känner säkert igen dig. Du kommer hem efter en ovanlig pressande dag och är lättirriterad och snarstucken till skillnad mot en harmonisk dag då inget tycks kunna få dig ur balans. Ännu allvarligare är att långvarig stress kan öka din stresskänslighet, i värsta fall permanent.
Friskfaktorer
Långvarig stress kan alltså göra dig mer stresskänslig med det finns några faktorer som förbättrar din förmåga att hantera stress också. Friskfaktorerna är sömn och tid för återhämtning, motion samt socialt stöd. Tyvärr sådant som ofta prioriteras bort av stressade när de egentligen borde göra tvärtom. Observera förresten att enbart sömn inte är tillräckligt, du behöver tid för återhämtning i vaket tillstånd också.
Behovet av socialt stöd har bland annat visats på apor. Studier har visat att apungar som plågas av forskarassistenter visar mindre stress om de är tillsammans med apor de känner, mer om de är ensamma och mest med okända apor. Bäst mår de kanske om de inte forskas på men vi kan inte alltid välja vad vi utsätts för.
Kanske gör behovet av socialt stöd att man är särskilt utsatt när stressen är förknippad med ens sociala nätverk. Konflikter i äktenskap, med släktingar, barn och på arbetsplatser brukar orsaka mycket stress. För många är också stress i samband med exempelvis arbetslöshet och skilsmässor starkt förknippad med att det sliter dem ur deras sociala sammanhang.
Positiv och negativ stress
Stress kan för all del upplevas både som positiv och negativ. En intensiv arbetssituation får ofta skulden för stressen i vårt liv, ibland oförskyllt för många gör sin fritid minst lika kravfylld. Samtidigt njuter många av den ökade energi, motivation och känsla av värde som de förknippar med att ha mycket att göra. Andra dukar under av ständig arbetsstress, inte sällan är det samma människor i olika livssituationer. De njuter av att ha mycket att göra tills situationen oförutsett förändras och de plötsligt finner att de inte längre förmår hantera situationen.
All stress behöver tas på allvar
Stress kan vara en positiv upplevelse men positiv och negativ stress är samma kroppsliga reaktion. Ofta förekommande eller långvarig stress tär på kroppen även när du njuter av den. Du behöver fortfarande tid för återhämtning. Även hög stress som upplevs som positiv lämnar dig utan marginaler för oförutsedda händelser.
Exempel på vanliga stressorer:
- Inre som prestationskrav, kontrollbehov, att inte kunna förlåta, självkritik
- Livsstilsval som att inte sova, ett pressat schema på fritiden, att inte få ihop livspusslet
- Sociala som konflikter, skilsmässor, olycklig kärlek, andras aggressivitet
- Livskriser som att skiljas, dödsfall, att bli uppsagd, få barn
- Miljö som att utsättas för otrevliga människor, sitta i bilköer, att inte komma ifrån sin bostad
Vilka är stressorerna i ditt liv?

Författaren arbetar med psykoterapi och konflikthantering. Han tar emot klienter för psykoterapi i Göteborg och håller kurser och föreläsningar om konflikthantering över hela landet. På Hantera Konflikter ... kan du lära dig mer om konflikthantering, samt givetvis finna information om professionella tjänster. Kontaktuppgifter
You must log in to post a comment.