Rädda förhållandet med ny syn på konflikter

Gång på gång får jag det bekräftat under mina utbildningar att de värsta grälen har vi på hemmaplan. De otäckaste konflikterna är med de som är oss närmast, barn, partner, släkt och grannar. Jag brukar dra nytta av det. När jag vill att mina kursdeltagare ska hitta egna exempel på destruktiva konflikter brukar jag be dem se till sina förhållanden. Det är sällan det slår fel.

De som är närmast oss är tryggare att gräla med. Vi vet att vi kan bråka med vår partner på ett sätt som inte skulle vara socialt accepterat att göra med kollegan så vi tar ut svängrummet. De är också närmast oss, konflikter med våra närmaste påverkar oss på ett djupare plan. Vi skapar destruktiva mönster med de vi ofta har konflikter med. Tre anledningar till att vi beter oss sämst mot de som betyder mest.

Tryggheten är falsk. Enligt statistiken skiljer sig hälften av de som gifter sig. Bland de som lever singellivet som populariseras i många medier är uppbrott från relationer norm. På TV går en serie som heter grannkonflikten om tragiska bråk mellan grannar. Fråga gärna runt, grannkonflikter är skrämmande vanliga. I min verksamhet hör jag ständigt historier om slitningar mellan barn och deras föräldrar. Släkter ska vi inte tala om, få har släktträffar utan konflikter som bubblar under ytan.

Vi som önskar stabila och varma relationer lever i många avseenden i en svår tid.

I min uppfattning är det mest grundläggande vi kan göra att se till hur vi förhåller oss mot varandra. Vi som önskar stabila och varma relationer lever i många avseenden i en svår tid. Mer än någonsin är livet en kamp mellan individer med oklara regler. Det fanns mer förhållningsregler förr. Vem som skulle sköta olika uppgifter var självklart. Hur man skulle bete sig gentemot varandra var tydligare. Man skulle ha respekt för äldre, föräldrar, chefer, lärare och överheten i allmänhet.

Friheten vi har skapat oss är värdefull men den leder till fler konflikter för det är så oklart hur vi ska bete oss. Istället för att förhållningsregler från barnsben är det något vi ständigt behöver förhandla fram mellan oss som individer. Tyvärr är vi usla på att förhandla civiliserat. Vi har friheten men har inte lärt oss verktygen som behövs för att hantera den.

Konflikter kan hanteras på tre sätt, man brukar kalla det intressebaserat, rättighetsbaserat och maktbaserat:

• Makt är vad det låter som, när vi använder makt för att försöka vinna konflikten. Det är allt från hot till vad vi kallar demokratiskt när majoriteten utnyttjar sin makt över minoriteten.
• Rättigheter använder vi i konflikter när vi talar om vilka principer, värderingar och regler som ska gälla. ”Jag skjutsade barnen till dagis igår så idag är det din tur” är ett exempel på när man försöker använda regeln: gjorde jag en sak igår är det rättvist att du gör det idag.
• Intressebaserad konflikthantering är det som man oftast bör sträva efter men som brukar vara svårt om man inte verkligen anstränger sig. Det är när vi tillsammans försöker lösa ett problem så att båda blir nöjda. De flesta av oss är vana vid att konflikter är kamp så vi försöker inte ens lösa konflikten på ett sätt som båda trivs med. Det är olyckligt för det går oftast om vi bara är villiga att försöka.

En kort genomgång av för och nackdelar med de olika sätten att hantera konflikter kan vara intressant. Makt är bra att använda sig av om man har mycket att vinna på det och om det är bråttom. Jag brukar säga att jag inte diskuterar med ett barn som är på väg att rusa ut framför en bil, jag rycker tillbaks det till tryggheten.

Vinner du en tvist om semestern får du stå ut med klagomål redan innan ni bordat flyget.

Nackdelen med makt är att få tycker om att bli överkörda så det tär på relationer om man tvingar igenom sina önskemål. Dessutom så brukar den som förlorat vara oengagerad eller negativ. Tvingar du din partner till Frankrike istället för Irland som hon önskade har du kanske vunnit konflikten men du får stå ut med att hon börjar klaga på resan redan innan ni bordat flyget till Paris. Att använda makt är alltså sällan en bra metod, ändå skulle jag säga att den är mycket vanlig.

Rättighetsbaserade konflikter har fördelen att de kan gå relativt fort att lösa och att de upplevs som rättvisa. Är man överrens om vilka regler som gäller är det ett mycket bra sätt att lösa konflikter på. Tänk vad smidigt det hade varit om man alltid visste och var överrens om vem som skulle göra vad hemma. Nackdelen är att vi sällan är överrens om vilka regler som gäller. Ibland finns det flera regler som säger olika saker. Dagiskonflikten tidigare är ett bra exempel på när det finns motstridiga regler:

• "Om jag gjorde något igår är det din tur idag"
• "Den som har ett viktigt möte på morgonen behöver inte ta barnet till dagis"
• "Det är ojämställt om kvinnan alltid tar barnen till dagis för att hennes jobb inte anses lika viktigt"

Mannen i exemplet borde ta barnet för att det är hans tur, men han har ett viktigt möte och hon har det inte, å andra sidan är det ojämställt att värdera mannens jobb högre än kvinnans. Oavsett vem vi sympatiserar med är det tydligt att någon kommer bli frustrerad och irriterad i den här konflikten. I förlängningen är det skadligt för relationer att slänga principer, rättigheter och regler i huvudet på varandra. Undantaget är om man är överrens om reglerna och villig att vara flexibel när de inte passar situationen, då är det mycket bra med tydliga förhållningsregler.

Slutligen, intressebaserade konflikter är den heliga graalen när man arbetar med konflikthantering. Det är när man gemensamt kommer fram till en lösning som båda parterna är nöjda med. Observera att jag inte skriver ”går med på för att det är jobbigt att fortsätta gräla” utan som de verkligen ”är nöjda med”. Det kräver att båda parterna försöker förstå varandra och försöker finna en lösning som är bra för båda.

Det är få beteenden som stärker en relation som förståelse och omsorg för varandras behov.

Det är få beteenden som stärker en relation som förståelse och omsorg för varandras behov. I dagisexemplet skulle det kräva att båda två kunde sätta sina egna bekymmer åt sidan och verkligen lyssna på den andra. Kanske är det tydligt att kvinnan i exemplet är på upphällningen och upplever att hon hela tiden blir undanskuffad av hans påstått viktigare jobb. Då kan han ge henne en kyss och föreslå att han ringer och säger att han blir försenad till jobbet för att han vill ta barnen. Kanske brukar mannen ta barnen och hon inser att hon faktiskt inte behandlas ojämställt och att han verkar orolig inför att komma för sent till mötet så hon tar barnen. Kanske inser båda att just nu och här kan de inte lösa problemet och om en ger sig kommer båda bli förlorare. För att deras relation är viktigare än allt annat tar de gemensamt barnet till dagis innan de åker vidare till sina respektive jobb.

Intressebaserade lösningar kräver att man försöker förstå, inte bara vad den andra säger sig vilja utan varför han eller hon tycker det är viktigt, att man hör känslorna som den andra inte uttalar. Det är nackdelen med intressebaserad konfliktlösning. Det är svårt, tar tid och kräver en medveten ansträngning. De andra sätten att hantera konflikter är reflexmässiga. Frågan är om vi har råd att inte anstränga oss?

Författaren arbetar med psykoterapi och konflikthantering. Han tar emot klienter för psykoterapi i Göteborg och håller kurser och föreläsningar om konflikthantering över hela landet. På Hantera Konflikter ... kan du lära dig mer om konflikthantering, samt givetvis finna information om professionella tjänster. Kontaktuppgifter

Tagged as: balans, barn, bråka, föräldrar, förhållande, förhållanden, gräl, individ, känslor, konflikt, Konflikthantering, lyssna, relation, Relationer, skilsmässa