Eftersom det bara är dig själv du kan påverka direkt så är frågan vad du kan göra för att utöka förståelsen? Min tanke är dels att du kan försöka vara tydligare och dels att du kanske kan göra mer för att förstå vad han försöker uttrycka.

Om vi börjar med dig. När vi kommunicerar försöker vi ofta förstå den andras intention d.v.s. inte bara vad han/hon gör och säger utan varför de gör och säger. Pröva att berätta varför du frågar. Om du frågar för att du är irriterad över att han inte svarade är exempelvis annorlunda än om du frågar för att han brukar vara omtänksam och svara snabbt och du undrar vad som står på. Det kan också hjälpa dig förstå era samtal om du funderar över varför du säger vad du gör.

Över till honom. Försök förstå varför han reagerar som han gör. Det bästa är förstås om det går att fråga honom, i stil med "jag har märkt att du ofta verkar bli irriterad när jag ställer frågor, vad är det som gör att du blir irriterad av det?". Om han svarar, lyssna verkligen och försök förstå hur han fungerar. Fråga gärna en gång till för att förstå ännu bättre. Räkna med att han kanske inte vet själv så att du behöver hjälpa honom kunna formulera det.

Om det inte går att fråga honom försök ändå sätta dig in i vad som kan göra honom irriterad. Är han stressad, tycker han att du tjatar, är han en översittare som ofta reagerar med aggression för att få tyst på dig, tror han att du anklagar honom, vet han inget bättre sätt att prata på o.s.v. Det kan finnas mängder av skäl.

Dålig kommunikation skadar ofta tilliten också så den kanske ni behöver arbeta upp om mönstret suttit i länge.

Lycka till!

Undrar om du har några tankar kring fenomenet "anfall är bästa försvar". Min sambo tolkar ofta frågor som anklagelser. Istället för att svara på fråga så svarar han med aggressivitet. Ibland, "det kan väl för ihelvete inte jag veta" eller "jag har inget med det att göra".
Exempel på fråga, Fick du mitt sms? Svaret kan då bli, jag har väl förfa´n inte tid att kolla på det hela tiden.