Om du har läst min text om vad stress är så har du lärt dig att stress är kroppens kamp eller flyktreaktion. Stress är förenklat när kroppen trimmar sin funktion för att agera sig ur en situation.

Tyvärr är kroppen dålig på att skilja på när vi behöver slåss för livet och när vi oroar oss för hur vi ska hinna skjutsa barnen till alla träningspass, båda behandlas som högsta kroppsliga beredskap. Att ofta eller under lång tid vara i sådan beredskap är en stor påfrestning för kroppen och kan leda till många olika typer av allvarliga fysiska och psykiska problem.

Inre och yttre stressorer

Det som gör oss stressade kallas stressorer. För att förstå dem bör man acceptera att stress orsakas av en kombination av yttre omständigheter och vår inre upplevelse, dvs. vad vi tänker och känner. Tänk dig att du är utsatt för en mycket påfrestande miljö med intensivt ljus och kraftigt buller. Det är en yttre stressor. En vanlig inre stressor är att förknippa sin självkänsla med prestationer eller vad man gör för andra.

I de flesta fall skapas stress i ett samspel mellan inre och yttre faktorer. Det är din tolkning av omvärlden som avgör hur stressad du blir. En nybörjare i en skidbacke blir stressad av barnbacken medan en van åkare blir uttråkad. En viss mängd arbete är oerhört stressande för någon men en energigivande utmaning för någon annan.

Situationsberoende stressreaktion

Hur du reagerar på stress är situationsberoende. Stressorer läggs ihop så när du har hög stressnivå är det svårare att hantera ytterligare påfrestningar. Många små stresskällor kan orsaka kraftig total stress. Du känner säkert igen dig. Du kommer hem efter en ovanlig pressande dag och är lättirriterad och snarstucken till skillnad mot en harmonisk dag då inget tycks kunna få dig ur balans. Ännu allvarligare är att långvarig stress kan öka din stresskänslighet, i värsta fall permanent.

Friskfaktorer

Långvarig stress kan alltså göra dig mer stresskänslig med det finns några faktorer som förbättrar din förmåga att hantera stress också. Friskfaktorerna är sömn och tid för återhämtning, motion samt socialt stöd. Tyvärr sådant som ofta prioriteras bort av stressade när de egentligen borde göra tvärtom. Observera förresten att enbart sömn inte är tillräckligt, du behöver tid för återhämtning i vaket tillstånd också.

Behovet av socialt stöd har bland annat visats på apor. Studier har visat att apungar som plågas av forskarassistenter visar mindre stress om de är tillsammans med apor de känner, mer om de är ensamma och mest med okända apor. Bäst mår de kanske om de inte forskas på men vi kan inte alltid välja vad vi utsätts för.

Kanske gör behovet av socialt stöd att man är särskilt utsatt när stressen är förknippad med ens sociala nätverk. Konflikter i äktenskap, med släktingar, barn och på arbetsplatser brukar orsaka mycket stress. För många är också stress i samband med exempelvis arbetslöshet och skilsmässor starkt förknippad med att det sliter dem ur deras sociala sammanhang.

Positiv och negativ stress

Stress kan för all del upplevas både som positiv och negativ. En intensiv arbetssituation får ofta skulden för stressen i vårt liv, ibland oförskyllt för många gör sin fritid minst lika kravfylld. Samtidigt njuter många av den ökade energi, motivation och känsla av värde som de förknippar med att ha mycket att göra. Andra dukar under av ständig arbetsstress, inte sällan är det samma människor i olika livssituationer. De njuter av att ha mycket att göra tills situationen oförutsett förändras och de plötsligt finner att de inte längre förmår hantera situationen.

All stress behöver tas på allvar

Stress kan vara en positiv upplevelse men positiv och negativ stress är samma kroppsliga reaktion. Ofta förekommande eller långvarig stress tär på kroppen även när du njuter av den. Du behöver fortfarande tid för återhämtning. Även hög stress som upplevs som positiv lämnar dig utan marginaler för oförutsedda händelser.

Exempel på vanliga stressorer:

• Inre som prestationskrav, kontrollbehov, att inte kunna förlåta, självkritik
• Livsstilsval som att inte sova, ett pressat schema på fritiden, att inte få ihop livspusslet
• Sociala som konflikter, skilsmässor, olycklig kärlek, andras aggressivitet
• Livskriser som att skiljas, dödsfall, att bli uppsagd, få barn
• Miljö som att utsättas för otrevliga människor, sitta i bilköer, att inte komma ifrån sin bostad

Vilka är stressorerna i ditt liv?

Alla har en bild av vad stress är. Ingen kan undgå att vara stressad ibland och eftersom stressjukdomar är så tragiskt vanliga idag känner de flesta någon som på ett eller annat sätt drabbats av allvarliga stressrelaterade problem.

Frågan är vad stress egentligen är. Enligt socialstyrelsen kan man definiera det som ”en obalans mellan omgivningens krav och den enskildes resurser”. Det vill säga vi blir stressade när vi inte klarar att hantera omgivningens krav. Att förstå stressens syfte och historia kan bidra till att förklara vad det egentligen innebär och varför det leder till så allvarliga problem.

Anpassad till ett annat liv

Ur ett evolutionärt perspektiv är det en mycket liten del, om någon, av vår biologi som är anpassad till det liv vi lever idag. Människosläktet började utvecklas för 2 miljoner år sedan i Afrika. Vi är på många sätt fortfarande anpassade till de levnadsförhållanden vi hade då.

För ett par hundratusen år sedan började människorna mycket sakta sprida sig från Centralafrika. Först i samband med att vi började odla grödor och blev bofasta bildades små samhällen. Det skedde för åttatusen år sedan, mycket kort tid i evolutionen. Innan dess levde i vi i kringflyttande storfamiljer.

Bara de senaste århundraden har vi haft maskiner och i ca 20 år har vi haft mobiltelefoner och internet. Kort sagt är vi biologiskt anpassade för att klara det liv människan har levt i 2.000.000 år och inte det liv som sakta vuxit fram de senaste 7-8.000 åren, ännu mindre det högteknologiska liv som vi lever i nu.

Stress är en förberedelse på kamp eller flykt

Var kommer då stressen in? Jo, vår kropp är sinnrikt konstruerad för att prestera effektivt. Särskilt grundläggande mänskliga beteenden som varit viktiga för vår överlevnad förbereds av kroppen. Den trimmar sig för att göra oss effektiva. Du kanske har hört talas om hormonförändringar som hjälper förbereda nyblivna mammor ta hand om sina nyfödda? Har du lagt märke till hur kroppen genomgår en förändring när den tror vi ska fortplanta oss?

Stress är kroppens kamp och flyktreaktion. När vi utsätts för fara ställer kroppen in sig på att fly eller kämpa mot faran. För att vi ska kunna agera snabbt och kraftfullt börjar hjärtat slå snabbare, blodtrycket ökar, andningen blir snabbare, grundspänningen i musklerna höjs och reaktionsförmågan skärps. För att kunna fokusera på hotet höjs koncentrationen och vakenheten, vår uppmärksamhet snävas av och vi får ett mentalt tunnelseende. Immunförsvaret stärks för att vara förberett på eventuella skador.

Stressreaktionen är en missriktad nödreaktion

All denna kroppsliga aktivering är funktionell om du blir påhoppad av en sabeltandad tiger. Den är till och med funktionell, men överdriven, när du behöver vara extra fokuserad för att göra en bra budgetpresentation inför VD:n. Det är däremot inte funktionellt att dra igång hela kroppen för att slåss eller att fly för livet när du oroar dig för villalånen eller klimatförändringar. Tyvärr gör inte kroppen skillnad på de aktiviteterna.

Stressreaktionen är alltså en form av nödreaktion. Precis som ett brandlarm tjänar den sitt syfte om den går igång vid rätt tillfälle. Precis som ett brandlarm är det bättre om det inte är igång hela tiden eller sätter igång för ofta. Till skillnad mot ett brandlarm så orsakar långvarigt eller frekvent stresspåslag ofta högst påtagliga fysiska och psykiska skador.

Symptom på stress och anpassning

Problem som uppstår i samband med stress är förknippade med sådant som kroppen prioriterar bort i hotfulla situationer som sexualitet, matsmältning och omtanke. Alternativt sådant som kroppen prioriterar under hot som immunförsvar, ökad hjärtaktivitet, koncentrationsförmåga, muskelberedskap och vakenhet.

Att magen tar en paus, sexlusten sjunker, hjärtat slår snabbare, koncentrationen höjs och immunförsvaret förstärks gör kanske inte så mycket när vi är tillfälligt stressade för att vi har mycket att göra. Däremot orsakar det mycket oreda i kroppen om det sker ofta eller är långvarigt.

Exempel på vanliga symptom på stress:

• Fysiska som trötthet, huvudvärk, sömnproblem, muskelsmärtor, bröstsmärtor, magsmärtor, illamående, förkylningar (eftersom immunförsvaret försvagas kraftigt efter den initiala förbättringen), sexuella problem (minskad sexlust, erektionsproblem) osv.
• Psykiska som koncentrationsproblem, sämre minne, svårighet att fatta beslut, svårt att hantera krav, apati, ångest, depression, lättretlighet, ilska, otålighet osv.

Stress är alltså kortfattat en omställning av kroppsfunktioner för att vi ska kunna hantera obalanser eller hot i tillvaron. I grunden är det ett positivt försök av kroppen att trimma sin funktion för det den tror vi tänker göra. Det kan hjälpa oss i rätt sammanhang. För kraftig och i synnerhet långvarig stress är däremot skadligt. På lång sikt bryter stress ned kroppen och ökar risken för tidig död.