Interpersonell psykoterapi, IPT, för depression

av Johan Ydrén, kategori Artiklar
Post image for Interpersonell psykoterapi, IPT, för depression

IPT, interpersonell psykoterapi, är en välbevisad terapeutiskt korttisdsbehandling mot sjukdomen depression. Den används alldeles för lite i Sverige men förhoppningsvis kommer det förändras. Jag tycker personligen om metoden för att den hjälper deprimerade att skapa en påtagligt positiv förändring i livet.

Alla behandlingsformer mot depressioner bygger på antaganden om hur människor fungerar i allmänhet och hur depressioner fungerar i synnerhet. Interpersonell psykoterapi baseras, som namnet antyder, på att människors är en del av sitt sociala sammanhang.

”Idén bakom IPT är enkel: psykiatriska syndrom såsom depression, trots att det finns ett flertal orsaksförklaringar, förekommer vanligen i ett socialt och interpersonellt sammanhang. Ett äktenskap faller isär, en vänskap avslutas, barnen lämnar hemmet, ett arbeta förloras, en älskad dör, en person flyttar, blir befordrad eller pensioneras. I IPT lär sig patienter: (1) att förstå sambandet mellan vad som pågår i deras liv och uppkomsten samt förändring av depressionssymptomen, (2) att finna sätt att hantera sina interpersonella problem och därmed deras depression”

”Comprehensive Guide to Interpersonal Psychotherapy”, Weissman, Markowitz och Klerman

Man kan konstatera att ingen riktigt vet vad som orsakar depressioner. Behandlingsmetoder bygger på teorier som i sin tur baseras på vad man kan påvisa hos redan deprimerade människor. Medicinering med antidepressiva som behandlingsmetod grundar sig på vad man funnit för kemiskt/biologiska förändringar i deprimerade människor. KBT inriktas på förändringar i kognitiva funktioner, framförallt tankemönster. I interpersonell psykoterapi arbetar man med relationer och den deprimerades sociala sammanhang eftersom det observerats ha ett tydligt samband med depressionen.

För dig som patient innebär IPT att du får en tidsbegränsad behandling, 12-16 ggr. Du och din terapeut koncentrerar sig på vad som händer här och nu i ditt liv. Ni följer en etablerad och välbevisad behandlingsplan.

Studier har visat att det går att dela in problem förenade med depression i fyra problemområden. För att snabbt avgränsa terapin och koncentrera kraften där den som mest behövs bestämmer ni vid första eller andra tillfället vilket område ni ska arbeta på i ditt fall. De fyra problemområdena som man har funnit hos deprimerade:

  • Sorg

  • Rollförändring

  • Interpersonell konflikt

  • Interpersonella svårigheter

Behandlingens inriktning skiljer sig åt beroende på vilket av problemområdena man diagnostiserar.

Sorg

I den interpersonella psykoterapin så talar man om sorg när en närstående avlidit. Andra former av sorg kan också påverka en depression men faller då in under rollförändring.

En normal sorgreaktion vid ett dödsfall har likheter med depressioner men är inte sjukdomen depression. En normal sorg går över och tenderar att vara mer realistiskt förknippad med verkligheten. Ibland fungerar det inte så och sorgen kan utvecklas till en depression eller förvärra en depression som redan existerar.

Sorgen efter en närstående som gått bort behöver inte uppenbart ha med dödsfallet att göra. Den kan uppstå långt efter förlusten, kanske i samband med en årsdag, en annan förlust eller någon annat som får känslorna att bubbla upp till ytan igen. En sorgereaktion kan också vara precis motsatt mot vad man tror att man ska känna, istället för förlusten känner man ingenting. Det är alltså inte säkert att man som deprimerad själv inser att det finns ett samband mellan depressionen och förlusten.

När du arbetar med en sorgreaktion tillsammans med din terapeut kommer ni tillsammans ta dig igenom sorgeprocessen. Ni kommer också arbeta med vad som händer efteråt. Hur du kan försöka finna en form av kompensation för förlusten i andra relationer och intressen så att du kan börja gå vidare.

Interpersonell konflikt

Jag som utöver terapi arbetar med konflikthantering vet hur starkt konflikter påverkar människor psykiskt. Hur de kan förstöra en persons hopp och suga ut all positiv energi. I vissa studier har den vanligaste orsaken till depressionen visat sig vara konflikter i förhållandet. Men konflikten behöver inte vara med ens partner. En problematisk konflikt kan upstå mellan grannar, med chefen, med barnen, en kollega, släktingar o.s.v.

Konflikter som är en del av en depression tenderar att upplevas som hopplösa. Oftast är parterna antingen låsta i sina positioner sedan länge eller fast i ett konfliktmönster som återkommer gång på gång.

Det är den deprimerade som får behandling men om det är lämpligt går det att involvera även den andra parten för att arbeta med konflikten. Behandlingen kan inrikta sig på att lösa konflikten eller att göra det möjligt för patienten att lämna en destruktiv reaktion. Självklart är det patienten som bestämmer målet.

Rollförändring

Vi har alla mer eller mindre medvetna roller i olika sociala sammanhang. Arbetsroller, rollen som vän, partner, älskad, en viss roll i en förening o.s.v. Alla dessa roller har innebörder för oss. De för med sig ansvar och förväntningar. De bidrar med delar vi behöver för att må bra och utgör en del av vår självkänsla, vem vi uppfattar att vi är. Praktiskt påverkar de också vad vi gör på dagarna, vilka människor vi träffar och hur.

Dessa roller förändras genom livet. Vi byter jobb, intressen, vänner, partner, vi förändras. Rollförändringar kan vara svåra att hantera. Ett klassiskt exempel är ålderskriser när man måste vänja sig vid att se på sig själv på ett nytt sätt. Andra vanliga svåra rollförändringar uppstår vid skilsmässor, pension, arbetslöshet. Det behöver inte vara negativa rollförändringar som leder till depressioner. Ett nytt arbete som man sett fram emot men som gör en osäker och nervös är ett exempel. Att ha skaffat drömhuset men känna sig pressad över behovet av reparationer är ett annat.

Tillsammans arbetar man med en rollförändring utifrån följande mall och de steg som behövs:

  1. Ge upp den gamla rollen

  2. Uttrycka och bearbeta känslor inför förändringen

  3. Utveckla färdigheter som behövs i den nya rollen

  4. Finna nya sociala nätverk och lyfta upp möjligheterna i den nya rollen

Interpersonella svårigheter

Interpersonella svårigheter är en samlingsrubrik för problem som gör det svårt att skapa de nära relationer man behöver. När man diagnostiserar interpersonella svårigheter som problemområde är det vanligt att patienten istället borde få diagnosen kronisk depression, som skiljer sig från den vanligare formen egentlig depression, eller social fobi. Också problem som går att behandla med IPT men som behandlas annorlunda.

Interpersonella svårigheter tenderar att vara personlighetsdrag och inlärda mönster som inte hjälper patienten att få sina sociala behov tillgodosedda. Det tenderar därför att vara svårare att behandla inom ramen för en korttidsterapi. Interpersonella svårigheter kräver ofta längre behandlingar men det ni kan göra under behandlingen är att identifiera vad du behöver för att må bättre och börja ta reella steg mot det målet.

Johan Ydrén

Författaren arbetar med psykoterapi och konflikthantering. Han tar emot klienter för psykoterapi i Göteborg och håller kurser och föreläsningar om konflikthantering över hela landet. På Hantera Konflikter ... kan du lära dig mer om konflikthantering, samt givetvis finna information om professionella tjänster. Kontaktuppgifter




{ 1 trackback }

Från soffliggare till joggare, spring från depressionen | Johan Ydrén
maj 23, 2008 kl. 14:04

{ 2 comments… read them below or add one }

Psyk maj 20, 2008 kl. 17:30

Tack, har saknat en text som detta.

Malin Bäck september 12, 2008 kl. 22:56

Hej!
Kul att du skriver om IPT. jag har inte sett att du registrerat dig på vår hemsida – gör det! (googla på interpersonellpsykoterapi)
Vi hoppas kunna starta en förening så att vi får lite struktur och genomslagskraft på IPT. Vore kul om alla intresserade slöt upp!
//
Malin Bäck

Leave a Comment

OBS! På förekommen anledning vill jag påpeka att det här inte är en kanal för att söka psykiatrisk rådgivning, särskilt inte i akuta kriser. Om du har akuta problem, särskilt om du har självmordstankar, föreslår jag att du kontaktar närmaste akutpsykiatri. Nationella hjälplinjen, 020 - 22 00 60 är också en bra resurs. Med det förbehållet välkomnar jag varmt kommentarer. Meddelanden kan modereras för att upprätthålla läsbarhet och god ton.

Previous post:

Next post: